Filmer - Sök och jämför resor - Reseguiden.se

Filmer - Sök och jämför resor - Reseguiden.se

SNÖROMANS

I naturen finns också värme och vänskap. Det hoppas jag framgår av denna bild. Snödrivorna ligger mjuka intill varandra och värms av kvällssolens varma sken.

Romantica Vasa Finland - Sök och jämför resor - Reseguiden.se

Romantica Vasa Finland - Sök och jämför resor - Reseguiden.se

"Romantica"

ÖVNINGAR MED PHOTOSHOP

TRILLINGAR

TRILLINGAR

Det är något mystiskt med den här bilden

Det är något mystiskt med den här bilden.Vad?

HÖSTSPEGLINGAR

VAD ÄR UPP?
VAD ÄR NER?


(Carulmare, nu har jag satt ut mina speglingar)

AKVARELL

Detta är som en akvarell av Anders Zorn.
Jag blir sugen på att själv börja måla akvarell.

SPEGLINGAR

VISSÅNGERSKAN

Ibland kan "misslyckade" och oskarpa bilder bäst fånga stämningen. Som denna av en vissångerska. Fastän bilden är "stum" kan man nästan höra "vibrationer" av musik och inlevelse.

TVÄRTEMOTDIKTEN

när dagen är tung och grå
borde man tänka så

att man måste känna tyngden
för att lättheten förstå

att dagen är frånvaro av natten
och solen inte alltid är grå



leosdream

Tankebilder

Poeten kunde inte åskådliggöra sina tankar
Konstnären kunde inte beskriva sina bilder

Jag upplevde en känsla av saknad...

kreativiteten är som ett barn

Jag upplevde en känsla av saknad...Visste inte först vad det var. Det kändes också i maggropen som en hungerskänsla..men ändå var det inte detta. Hur underligt det ändå låter...så var det en stor saknad efter mig själv. Mitt konstnärliga jag,... mitt kreativa jag ....som jag har försummat så länge ...så att det känns som förlorad ungdom ...när jag var kreativ och allting var lätt. Nu vet jag inte om jag kan måla mera...jag har bara målat med orden ..skapat med ord ..men det är inte det samma. Kan det vara så att kreativiteten känns som "evig ungdom"oberoende av hur gammal man blir.När man blir gammal så är det inte ungdomen i sig själv man saknar utan det är den ungdomliga kreativiteten man längtar efter.

Solnedgången..

solnedgången..





brudparen..

som på kvällarna i solnedgången fotograferades på stranden..kan man tänka sig något mer romantiskt ...

CEFALU SICILIEN

CEFALU

på dagen...


på kvällen...


på badstranden...



berget "La Rocca"

de gamla husen...


gatorna...

Det sjuder av liv på gatorna. Folk trängs med bilar och alla dessa vespor, vespor...

romantiken...

September är den populäraste månaden för giftermål i Cefalu. Det förstod jag när jag såg alla brudpar som fotograferades på stranden av yrkesfotografer.Det beror sannolikt också på de vackra solnedgångarna som jag skall visa fler bilder av.


kärleken...

Man visade öppet sina känslor på stranden. Det kändes befriande för en stel nordbo att se hur lätt italienare har att visa sin kärlek. Det var mycket amore, amore...



leken...

Jag är intresserad av rörelser.Jag tog många bilder från badstranden av lekande barn och tillika vuxna som blev barn när de fick kasta sig i det varma vattnet.Dessa bilder kommer jag att använda som motiv när jag skall måla till en kommande utställning nästa år.



de smala gatorna...

Gatorna är så smala att man kan ta i hand och hälsa på varann från balkongerna...Jag skall ge fler exempel på riktigt smala gator...

forts.

Hon kände sig matt och illamående.
Tårarna kunde inte hållas tillbaka längre…

..och hennes kinder blev heta. Hon hoppades för allt i himmelen att Andrea inte märkte detta.Och inte tänkte de ekevoka tankar som fick henne att rodna...att konstnären endast hade betraktat henne.. !!

från början...


Detta är målningen jag skall berätta om....

Jag har ingen titel ännu. Men det utspelas i Florens i slutet av 1800-talet. Det handlar om en ung man jobbar som lärling till en av den tidens stora konstnärer.

Viskningar från en svunnen tid.

scen 1.

Stearinljuset flämtade till av hennes andedräkt när hon så ljudlöst som möjligt viskade till Andrea. Nej, nej, rör den inte signore. Hon kände hur oron snörpte hennes hals så att hon knappt fick fram orden. Mästaren hade sagt att ingen fick se tavlan innan den var färdig.


Inte ens hon fick se den. Hon som varje dag tålmodigt stod modell för honom. Andrea lyfte varsamt skynket från tavlan och tittade på den. Som mästarens lärling tillät han sig det . Kanske kunde han lära sig någonting nytt av de hemlighetsfulla penseldragen....

scen 2

Målningen framför honom gjorde honom mållös.Det var inte det han väntade…Rebecka lyfte handen till munnen och försökte dölja sin förvåning. På den blottade duken framför dem fanns absolut…ingenting.Inte ett enda penseldrag .


Vad är detta frågade de unisont och tittade på varandra.Hon kunde svära på att hon sett hur mästaren med tydliga handrörelser fattade penseln och förde den till duken vartefter han tog några steg tillbaka och tittade på målningen på avstånd.Detta upprepade han många gånger under den timme som hon stod modell för honom.

Hon tänkte hur många gånger hon hade klätt på sig och …av sig .Allt för att uppfylla en konstnärs alla nycker.Alla möjliga kreationer hon hade tagit på sig för att vara vacker.De långa stunder hon hade suttit framför spegeln och pudrat näsan.Var allt detta förgäves…Hon kände sig matt och illamående. Tårarna kunde inte hållas tillbaka längre…

..och hennes kinder blev heta. Hon hoppades för allt i himmelen att Andrea inte märkte detta.Och inte tänkte de ekevoka tankar som fick henne att rodna...att konstnären endast hade betraktat henne.. !!

...

Flamencoskiss

På en folkmusikfestival hade de en kurs i Flamenco. Jag rycktes med av musiken rytmen och rörelserna
och den förtätade stämningen .Jag gjorde sen en utkast till en målning.Och som många gånger tidigare var skissen bättre än den färdiga målningen som fortfarande väntar på att bli förverkligad.

stanna upp i andakt

Sommaren känns så kort så man borde stanna upp i andakt för naturens skönhet.

Sommarbild

För att komma igång igen sätter jag in en målning som jag gjorde någongång i början av 90-talet. Sol och bad och en strand med lekande barn.En bild av sommaren som vi alla minns. Den här sommaren har för det mesta regnat bort....

Madonna?

Relationer

1993 målade jag denna akvarell som jag kallade "Konflikt".Den kunde lika gärna heta "Relationer". Detta fina ord som vi har så svårt med. Att "vara tillsammans" är bättre.Men det är inte lätt.För det mesta undviker vi varandra. Vi vänder bort blicken.Kanske av blyghet kanske av stolthet eller till och med av rädsla. Fastän vi nästan nuddar vid varandra.Skuldra vid skuldra och hjärtan som slår i människan bredvid så är vi så långt borta från varandra. Kanske för att vi inte vill ta det ansvar som ett möte kan innebära. Att handskas med känslor som att tycka om eller inte tycka om en annan människa. Det svåra ställningstagandet till en annan människas tankar...

Katastrof.

När jag var ut och gick med hunden idag såg jag något uppe i ett träd.Vad är det... kanske ett fågelbo? När jag gick närmare såg jag vad det var...

En katt..En förtvivlad matte (säger man så..?) berättade att när hon släppte ut katten ur korgen hade den fått panik och klättrat upp i trädet.Där hade den varit i tre timmar.Hon hade fått klössår på händerna. Kvinnan ringde till bekanta för att få hjälp att ta ner katten.Om inte de kunde hjälpa henne så skulle hon ringa till brandkåren.Jag såg några ungdomar som solade vid stranden och frågade om någon var bra klättrare..De skyndade bort till trädet. Hur det gick sen vet jag inte.Troligtvis kom katten ner på ett eller annat sätt..

Mjauu...

Här är ett djur som inte lider av höjdskräck.


Tjick,tjick...

Var hälsad sköna vår...

Några bildgåtor igen...

ljus och skugga i ett rum och föremål ..

som rekvesita i en teaterpjäs...



levande vattendroppar i ett badrum..

är det trädets ande som tittar fram..

Figuren på väggen

Det är något visst med slitage och avflagnade väggar. Jag tycker att det är vackert ... Är det inte en figur som avtecknar sig....??!!

Ibland känns orden bullriga…

Jag målar med färger och former....och jag tror att jag gör det omedvetet också när jag skriver.Orden är inte abstrakta i mitt medvetande.De har kropp, färg och ljud och till och med smak. Somliga ord är bullriga, stora och starka. De tar stor plats och uppmärksamhet. De knuffar bort de mindre och vackraste orden.De små orden är inte sensationslystna och framfusiga.Man finner dem sällan på kvällspressens första sida. Men i diktens undangömda tillvaro kan man finna dem....

Är jag en hund?

Det händer ofta... att jag är missnöjd med mig själv och mitt beteende.Då häver jag ur mig något som liknar ett primitivt primalskrik... ett förkvävt sådan.Detta hände idag....hemma. Det hördes ett ...hääääähhhh.Min sambo frågade oroligt... vad är det? Jag sade att jag låter som hunden...!!?

Nu vet jag - jag skall illustrera min berättelse...

share your files at box.net

Målningen framskrider. Och ur medeltidsmörkret framträder färger skuggor - en gestalt..Den kvinna som jag bara har anat de svagt förnimbara konturerna av får en tydligare form. Historien är inte mörk. Vår tid bleknar i jämförelse med historiens prakt, kläder och färger.Samtidigt skall man man inte glömma de mörka och gråa färgerna av misär och fattigdom. Denna kvinna känns ovan vid dessa kläder som jag utav ett ödets nyck varsamt klär på henne. Kanske kan man utläsa något av hennes bakgrund i hennes ovana vid dessa praktfulla kläder. Spänner snörlivet för hårt om hennes midja och får henne att minnas de lediga kläder hon hade i ett hem som är långt borta men som känns nära i hennes hjärta. Avspeglar uttryckslösheten i hennes ansikte inte frånvaro av känslor men avsaknad av något kärt...

Nu vet jag. Jag skall illustrera min berättelse..".Viskningar från en svunnen tid" som jag började med och samtidigt som jag gör det fortsätter jag berättandet om tavlan. Allt på bloggen inför öppen ridå...Den första att få ett ansikte och identitet är den hemlighetsfulla damen här:

Jag vet inte ännu vem hon är. Rebecca kallade jag henne först men är det verkligen ett passande namn för en skön dam i Florens. Rebecca är ett bibliskt namn som för tankarna till Mellersta Östern.Men i detta fall så kommer hon från Italien. Närmare bestämt från Sisilien. Från en liten stad som heter Cefalu. Hur hon hamnade i Florens "konstens Mecca"blir en senare historia. Nu, nu känner jag mig inspirerad. Livsandarna väller över mig och jag känner mig lycklig och upprymd. Det behövs en ide - hur tokig den än är så kan den leda till en känsla och tanke som ger inspiration.

En första skiss är utförd. Flickan tittar blygt fram som skulle hon veta att vi betraktar henne genom det historiska mörkret.Vad gömmer sig bakom det sorgsna ansiktsuttrycket.Jag som skall måla henne känner mig bara som ett redskap som ödet har bestämt skall bli hennes levnadstecknare. Det är inte jag som berättar - det är de sorgsna ögonen den förseglade munnen som berättar. Hon lutar huvudet som ville hon läsa våra innersta tankar - kanske är det hon som är betraktaren - inte vi. Hon ser in i framtiden medan vi söker lösningar i det förgångna. Hennes hållning är något spänd - framtvingad av situationens allvar.

Kära vänner, här väntar ett staffli och en duk på inspiration.

Här väntar ett staffli och en duk på inspiration. Jag har en utställning i slutet av året - i december.Men jag har inte målat ett enda penseldrag ännu. Jag känner hur paniken närmar sig. Hur skall jag hinna måla nya tavlor till utställningen. Nu skall jag emellertid sätta igång.Ni kommer att få följa tillblivelsen av målningen här på bloggen.Alla konstverk och fotografier som publiceras här på bloggen är mina egna. Men för anonymitetens skull har jag suddat bort mitt namn.

Detta är min målning jag skall berätta om: "Viskningar från en svunnen tid".Personerna i tavlan kommer så småningom att träda fram och få egen identitet och liv.Jag börjar med att måla den hemlighetsfulla damen i bakgrunden...Vem är hon..?

I valet och kvalet..

share your files at box.net

I valet och kvalet..Det stämmer verkligen.Min sambo och jag stöder olika partier i valet och det blir alltid bråk om detta. Vi har i det mesta samma åsikter men när det blir val så röstar hon mera på parti än kandidat när jag gör tvärtom... På söndagen fick jag ett utbrott när vi diskuterade vem vi skulle rösta på..Jag mådde mycket dåligt efterråt och var mycket ångerfylld och bad min sambo om förlåt.Idag vid lunchen avbröt jag henne när jag ville höra på något viktigt i radion.Hon blev lessen och sa att jag avbryter henne hela tiden och blev sårad. Jag förklarade vad det var som jag ville höra på i radion...och hon förstod men jag såg på henne att hon ännu var lite lessen. Men hon sa att jag måste förstå att hon är trött efter en lång arbetsvecka.