forts.

Hon kände sig matt och illamående.
Tårarna kunde inte hållas tillbaka längre…

..och hennes kinder blev heta. Hon hoppades för allt i himmelen att Andrea inte märkte detta.Och inte tänkte de ekevoka tankar som fick henne att rodna...att konstnären endast hade betraktat henne.. !!

från början...


Detta är målningen jag skall berätta om....

Jag har ingen titel ännu. Men det utspelas i Florens i slutet av 1800-talet. Det handlar om en ung man jobbar som lärling till en av den tidens stora konstnärer.

Viskningar från en svunnen tid.

scen 1.

Stearinljuset flämtade till av hennes andedräkt när hon så ljudlöst som möjligt viskade till Andrea. Nej, nej, rör den inte signore. Hon kände hur oron snörpte hennes hals så att hon knappt fick fram orden. Mästaren hade sagt att ingen fick se tavlan innan den var färdig.


Inte ens hon fick se den. Hon som varje dag tålmodigt stod modell för honom. Andrea lyfte varsamt skynket från tavlan och tittade på den. Som mästarens lärling tillät han sig det . Kanske kunde han lära sig någonting nytt av de hemlighetsfulla penseldragen....

scen 2

Målningen framför honom gjorde honom mållös.Det var inte det han väntade…Rebecka lyfte handen till munnen och försökte dölja sin förvåning. På den blottade duken framför dem fanns absolut…ingenting.Inte ett enda penseldrag .


Vad är detta frågade de unisont och tittade på varandra.Hon kunde svära på att hon sett hur mästaren med tydliga handrörelser fattade penseln och förde den till duken vartefter han tog några steg tillbaka och tittade på målningen på avstånd.Detta upprepade han många gånger under den timme som hon stod modell för honom.

Hon tänkte hur många gånger hon hade klätt på sig och …av sig .Allt för att uppfylla en konstnärs alla nycker.Alla möjliga kreationer hon hade tagit på sig för att vara vacker.De långa stunder hon hade suttit framför spegeln och pudrat näsan.Var allt detta förgäves…Hon kände sig matt och illamående. Tårarna kunde inte hållas tillbaka längre…

..och hennes kinder blev heta. Hon hoppades för allt i himmelen att Andrea inte märkte detta.Och inte tänkte de ekevoka tankar som fick henne att rodna...att konstnären endast hade betraktat henne.. !!

...