kreativiteten är som ett barnJag upplevde en känsla av
saknad...Visste inte först vad det var. Det kändes också i maggropen som en hungerskänsla..men ändå var det inte detta. Hur underligt det ändå låter...så var det en stor saknad efter mig själv.
Mitt konstnärliga jag,...
mitt kreativa jag ....som jag har försummat så länge ...så att det känns som förlorad ungdom ...när jag var kreativ och allting var lätt. Nu vet jag inte om jag kan måla mera...jag har bara målat med orden ..skapat med ord ..men det är inte det samma. Kan det vara så att kreativiteten känns som
"evig ungdom"oberoende av hur gammal man blir.När man blir gammal så är det inte ungdomen i sig själv man saknar utan det är
den ungdomliga kreativiteten man längtar efter
.
Inlägg
3 kommentarer:
Väcker tankar, men jag återkommer. Måste vila lite... Fin bild.
Tack, jag förstår och känner med dig..ta "time out" så länge du behöver... Det borde alla göra ibland
...när det bara känns att det är för mycket...Bilden är ett porträtt som jag målade av min systerson "Henrik Valdemar" för ungefär 10 år sedan.
Å, vad jag känner igen dendär känslan, hungerkänslan, suget att skapa. Jag har jämt varit hungrig på att skapa... och jag tror faktiskt att jag jämt har gjort det också... utom de första åren efter psykosen. Då vågade jag inte skapa ens inför mig själv...
Men när jag var ung var jag mera hämmad. För det mesta slutade jag med att förstöra det jag hade gjort. Det dög inte... Nu går det bättre. Jag skapar och skapar... och kan till och med tänka på mig själv som konstnär... utan att det fyller mig med några hemska kvävande känslor. Att skapa är enkelt. Det är bara att dela med sig av sig själv. Att följa sin lust... eller sin hunger.
Du skall se att din skaparlust kommer tillbaka. Jag tror att du kan ha din allra bästa skapartid framför dig.
Tycker om dendär bilden. På mig verkar det som en bastant och lite tjurig ung man...! :) Men minen är inte helt lätt att tolka.
Skicka en kommentar