Jag skulle må bra av att vara lite elak ibland

Jag skulle må bra av att vara lite elak ibland. Mår dåligt av att jämt vara snäll och så förbannat förståelsefull. Skulle må bättre om jag skulle visa mina känslor och säga en sanningens ord ibland. Är det inte så att sydlänningarna mår bättre för att de släpper löst sitt heta temperament.Måste man inte lyfta locket av tryckkokaren ibland. Vårt samhälle är inte alltid en mjuk madrass utan det är ofta en spikmatta .Vi människor lever i växelverkan med vårt samhälle och blir ofta orättvist bemötta. Skall vi då bara le och ta emot. Nej, nej och åter nej....

Tryggare kan ingen vara

vår lilla hund "Tiffi"

Tryggare kan ingen vara..

Vinterns gudinna

Sakta, sakta drar Vinterns gudinna
snötäcket över sig..

och lägger sig att sova..

Molnvingar

Vintern sträcker ut sina molnvingar
och hälsar våren välkommen

Men när jag hör Jevgenij Dogas musik ...

share your files at box.net

share your files at box.net

share your files at box.net
share your files at box.net


Men när jag hör Jevgenij Dogas musik

till "Zigenarlägret flyttar till himmelen" så blir jag kär vild och galen . .. Jag vill gråta, jag vill dansa - jag vill älska besinningslöst och rida mot solnedgången bortom stäpperna och bergens land. Och ropa romani...romani.. här kommer jag. Jag tror att detta beror på en stark frihetskänsla som jag har som yttrar sig genom att jag måste ge ut allt, allt av mig. En stark kreativitet som bara måste ut, ut....annars blir jag rastlös och orolig..

Jag är glad att det finns så mycket värme och solidaritet på bloggen

Jag är glad att det finns så mycket värme och solidaritet på bloggen Det trodde jag inte när jag nyligen började blogga. Jag hade den något fördomsfulla uppfattningen att detta är en plats där människor sysslar med själviskt blottande och smygtittande in i andras liv.Visst finns det säkert detta också. Men inte enbart. Många skaffar sig förtroliga vänner efter ett långvarigt bloggande. Dessa visar en uppriktig vilja att hjälpa sina vänner.Man kan tryggt sträcka ut sin hand till sin nästa och känna att det finns vänner som vill hjälpa och stöda i den livssituation som man befinner sig i.

Viskningar från svunnen tid. scen 1.

Stearinljuset flämtade till av hennes andedräkt när hon så ljudlöst som möjligt viskade till Andrea. Nej, nej, rör den inte signore. Hon kände hur oron snörpte hennes hals så att hon knappt fick fram orden. Mästaren hade sagt att ingen fick se tavlan innan den var färdig. Inte ens hon fick se den. Hon som varje dag tålmodigt stod modell för honom. Andrea lyfte varsamt skynket från tavlan och tittade på den. Som mästarens lärling tillät han sig det . Kanske kunde han lära sig någonting nytt av de hemlighetsfulla penseldragen....