Stearinljuset flämtade till av hennes andedräkt när hon så ljudlöst som möjligt viskade till Andrea. Nej, nej, rör den inte signore. Hon kände hur oron snörpte hennes hals så att hon knappt fick fram orden. Mästaren hade sagt att ingen fick se tavlan innan den var färdig. Inte ens hon fick se den. Hon som varje dag tålmodigt stod modell för honom. Andrea lyfte varsamt skynket från tavlan och tittade på den. Som mästarens lärling tillät han sig det . Kanske kunde han lära sig någonting nytt av de hemlighetsfulla penseldragen....
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar