Den var fin... En sådan där dag var det igår och jag tittade också just efter träd där det bara hängde något enstaka löv... men jag hade egentligen annat att göra än att fotografera. Men tillbaka till din bild. Lutningen, den bleka solen, himlen och havet som uppgår i varandra. Det finns skönhet nu också... men den är definitivt av ett annat slag. Kanske måste man bli sådan där, stilla, tankfull, för att klara av hösten?
Tack, jag skulle gärna bli som trädet..känna lugnet..uppleva samhörigheten med alltet. Men samtidigt skulle jag känna saknaden efter mångfalden, det pulserande livet, människorna, färgen och rörelserna.Allt detta som inspirerar mig..som gör mig rastslös, orolig och kreativ.
Inlägg
4 kommentarer:
Den var fin... En sådan där dag var det igår och jag tittade också just efter träd där det bara hängde något enstaka löv... men jag hade egentligen annat att göra än att fotografera. Men tillbaka till din bild. Lutningen, den bleka solen, himlen och havet som uppgår i varandra. Det finns skönhet nu också... men den är definitivt av ett annat slag. Kanske måste man bli sådan där, stilla, tankfull, för att klara av hösten?
Tack,
jag skulle gärna bli som trädet..känna lugnet..uppleva samhörigheten med alltet. Men samtidigt skulle jag känna saknaden efter mångfalden, det pulserande livet, människorna, färgen och rörelserna.Allt detta som inspirerar mig..som gör mig rastslös, orolig och kreativ.
Och står jag vid havet när dimman dansat in så blir jag ett med det våta.
Underbart foto!
Tack inkan! Det var vackert och poetiskt uttryckt. Det är intressant vilka känslor olika bilder kan väcka.
Skicka en kommentar